MEN killen som du hånglade med fast var för full för att minnas det, han ser ganska mycket ut som en viss lärare vi har i estetisk verksamhet bland annat _.-~*nämner inga namn*~-._

nu är vi kvitt eftersom du började.

vill inte sprida hätskhet på våran fina blogg så nu kommer en liten solskenshistoria


Det var en gång två vackra flickor som hette Clarissa och Lisette. De var allra bästa vänner och gjorde allt tillsammans, de delade systerligt på allt de ägde. Men en dag när de lättsamt gick igenom läroanstaltens långa korridorer hände det som skulle förändra allt. Deras perfekt slitna dr martens gav upphov till ett dovt läte när de penetrerade golvets stensättning. Då, var det som att tiden stannade. För endast några minuter slutade moder jord att snurra, skratten tystnade och en liten flicka i ett stort risfyllt land på andra sidan jorden undgick en barbarisk avrättning. Han stod i slutet av korridoren, upplyst av det mjuka morgonljuset, som också färgade hans lockiga hår i guld. Hans ögon, o så de glittrade, som havsvatten glittrar när det träffas av solens starka ljus på sommaren. Han var perfekt, och samtidigt föll de handlöst i ett hav av begär och passion.

Del 2 kommer imorrn, puz hej
/the big c